Medial tibial stress syndrome ”Benhinneinflammation”

Många löpare sliter med långvariga smärtproblem som sitter på insidan av tibia (skenbenet) särskilt efter att man har ökat sin löpmängd eller börjat löpa mer på ett hårdare underlag. Medial tibial stress syndrome (MTSS) som oftast kallas benhinneinflammation är en skada som man ännu inte helt har klargjort orsaken till, många beskriver det som en diffus inflammation av tibias benhinna varav namnet ”benhinneinflammation”. Grunden i smärtan anses dock vara en stressreaktion på benet orsakad av repetitiva böjande kraftert. Smärtan sitter ofta på insidan av tibia några centimeter ovanför den mediala malleolen (fotknölen).

Smärtlokalisation

Differentialdiagnoser
Poängteras bör att bara för att man har ont på insidan av tibia så innebär det inte att man har MTSS, det är därför viktigt att söka upp någon kunnig som kan reda ut varför skadan uppstått och utföra den bästa behandlingen utifrån det. En artikel i daily mail föreslår att det är väldigt vanligt att folk får en generell diagnos (”shin splints” motsvarande benhinneinflammation) när problemet egentligen är något annat. Differentialdiagnoser till MTSS är till exempel tendinopati i tibialis posterior senan, kompartmentsyndrom i någon av muskellfacken i vaden eller stressfraktur i tibia.

Riskfaktorer
Varför drabbas vissa av MTSS? Hamstra-Wright et. al (2015) tittade på riskfakorer før att utveckla MTSS och kom fram till följande: ökad vikt (BMI), ökad ”navicular drop” (ökad fotpronation i stående), minskad plantarflektion och minskad utåtrotation i höftleden.

Behandling
Då vet vi lite om vad MTSS är och vad som kan vara med och öka risken för att få skadan, då till den intressanta delen, hur behandlar man det på bästa sätt? Det är väldigt tacksamt som fysioterapeut när det finns bra studier som visar på positiva effekter av specifika behandlingar. Så är tyvärr inte fallet vid MTSS vilket gör det hela lite mer utmanande. Winters et. al (2013) gjorde en litteraturgranskning där man gick igenom och såg på den forskningen som finns på olika behandlingar för MTSS. Man tittade bland annat på studier som undersökt: is-massage, ultraljud, akupunktur, låg-energi laser, stretching, styrketräning, kompressionsstrumpor, vadskydd, elekromagnetiska fält, med mera. Slutsatsen var att ingen av behandlingsformerna kunde stöttas på ett bra sätt av den forskningen som är gjord. Man nämnde dock att stötvågsbehandling var den behandlingsformen som visade mest lovande resultat.

Om du googlar så kommer du hitta en rad av ”huskurer”, som folk skriver lyriskt om på olika forum. Det många glömmer när de har gjort någonting och blev kvitt sina problem är att de allra flesta skadorna läker ut av sig själv efter en viss tid, så det är omöjligt att säga om just det en person gjorde hade positiva inverkningar. Därför är det viktigt med studier som jämför en behandlingsmetod mot att inte göra någonting eller mot någon annan behandlingsform.

Vad gör vi då när vi inte har de där tydliga studierna som visar vad som hjälper mot en skada? En bra utgångspunkt för att resonera fram till en rimlig behandling kan vara att utgå från riskfaktorerna som troligtvis är med och bidrar till skadan. MTSS inträffar oftast när man snabbt ökar sin löpmängd (mer stress på benet för varje extra löpsteg) eller byter löpunderlag (hårdare underlag ger högre belastningar vid landning). Om vi utgår från dessa faktorer tillsammans med tidigare nämnda riskfaktorer bör följande åtgärder vara centrala vid behandling av MTSS:

  • Ökad vikt är en av riskfaktorerna och självklart blir belastningarna på benet större ju mer man väger, så är man överviktig så bör en del av behandlingen fokusera på att gå ned i vikt.
  • Ökad fotpronation är en annan av riskfaktorerna, detta kan vi jobba mot genom att stärka upp muskulatur som håller uppe fotvalvet och motverkar överdriven eller förlängd pronation i löpsteget. Tibialis posterior har en viktig roll för att suppinera foten och bromsa pronation. En bra övning för att stärka upp tibialis posterior är ettbenståhävningar med ett rotationsmoment:

    Ettbenståhäv med rotation

  • Minskad plantarflektion och minskad utåtrotation i höften är också riskfaktorer, detta kan vi jobba mot med olika mobilitets och stretch-övningar.
  • Att MTSS är en överbelastningsskada gör det viktigt att dra ned på belastningarna (löpningen), när smärtan gått tillbaka kan man långsamt stegra upp löpningen igen så att strukturerna får en chans att anpassa sig för att tåla ökad belastning. Vid en mild variant av MTSS kan det räcka med att ta några dagar med vila från löpning för att sedan långsamt trappa upp den igen.
  • Springa mer på mjukt underlag, ett bra sätt att minska belastningen vid de repetitiva stötarna som löpningen ger upphov till.
  • Uppförslöpning! Ett bra sätt att hålla igång löpningen under rehabiliteringsperioden är att köra backintervaller med försiktig gång nedför (eller på löpband så kan du bara springa uppför), stötarna och belastningen blir något mindre vid uppförslöping kontra löpning på platt underlag eller utförslöpning.

Inga kommentarer ännu

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *